är det ett år sen. Sen det hemska.
Min älskade pånnieskrutt var sjuk och vi nästan blev tvugna att ta bort honom. Jag tackar för ett år till. Ett år med linfrön och promenader. Men han mår prima nu. Jag vet att det kommer en dag då han kommer trava vidare och den dagen kommer vara den svåraste och mest ledsamma. Jag har trots allt haft honom i snart 10 år. Han är den som fått följa med på alla galna upptåg och gjort mig sällskap på alla turer. Tänk att ett djur kan betyda så mycket. Han lyssnar när man behöver prata och otaliga är de gånger jag varit ledsen och gråtit mot hans hals. Han har gett mig motion och jag har gett honom mat och sovplats. Han är den mest bortskämda pånnien i byn men det bjuder jag på!

Jag *hjärta* Amigo!


amigo och jag

Kommentera

Publiceras ej