Den här söndagen förra året tog jag det svåraste men samtidigt det lättaste beslutet i mitt liv. Amigo fick somna in eftersom han inte mådde bra. Min älskade älskade häst som följt mig under flera år i mitt liv skulle få trava vidare till stället där gräset alltid är grönt och det inte finns några mygg, knott eller bromsar..

Det gjorde så ont i hjärtat och det kändes som ett bottenlöst hål med sorg och tårar långt efter. Jag grät innan jag skulle sova och jag grät när jag vaknade. Jag grät när jag skulle in i stallet för att mata kaninen och jag grät bara jag tänkte Amigo.. Jag grät när inga rutiner längre fanns och jag grät över saknaden av en hästmule och en mjuk päls att klappa.

Saknaden finns fortfarande men jag vet att han är på en plats där han är lycklig och det inte finns regn eller kyla. Idag gick jag upp i skogen tillsammans med mamma&pappa. Tände ett ljus vid hans grav och konstaterade att ett år har gått fort. Ett år utan Amigo.







Tack för alla fina minnen jag har av dig!
Jag älskar dig!
Full sula! Vilken rolig dag det har varit! Trevliga och många kunder.. =)

Nu blir det stallet och en skrittur med hästarna.

Jag ♥ svampkorgen..

Idag har jag skördat ute i trädgården. Helt fantastiskt vad det har växt och nästa år vill jag sätta ännu fler potatisar och så ännu fler frön. =)

Potatis; Mandel & Blå congo

Morot & palsternacka

 

Broccoli & blomkål

Persilja & brytbönor

Sockerärtor & märgärter

Paprika & tomat

 

Självfallet fick jag hjälp av min eminenta trädgårdsassistent, Fiffi.


Nu ska jag hämta mina systrar och sen blir det att motionera hästarna. Senare ska vi laga soppa på lite nyskördat och kanske kanske hinner jag ut med svampkorgen innan det blir mörkt. Lediga dagar är bra dagar, helst skulle de ha varit dubbelt så långa som jobbdagarna så man hinner med allting. Men.. den här veckan är en riktig guldvecka då jag får mer ledighet! SKÖÖÖÖNT!!

Puss&hej!