Ett år sen. Tiden går fort. Jag hoppas du har det bra där du är nu, älskade fina Vännen. Ikväll lyser ett ljus i fönstret för dig.


Vila i frid.
Jag ger upp. Jag är sjukt trött och inte-glad-inuti. Jag tycker inte om den där känslan ett dugg. Är mkt jobb och lite tid över till annat. Igår tillbringade jag 12h i arbetskläderna. Men. Nu är han tillbaka och nu kan vi ta nya tag och liksom satsa.

Ledig på fredag och hela helgen upptagen med hemliga saker. Packar thermostället och hoppas på mycket skratt som piggar upp.

832kg pellets ska in. Det är bara att börja bära det.

Jag återkommer på obestämd framtid eftersom jag varken har blogglust eller livslust. Fast samtidigt är jag oerhört glad att vara levande.

Pussåhej!



Idag har det varit bättre. Det löser ju sig alltid och när jag pratade med rcn kändes det mkt bättre. Men så himla surt att klanta sig. Men det känns fortfarande tugnt och listan med saker att göra växer i stadig takt.

Handlade efter jobbet och jag har hittat en ny chokladfavorit. Marabou Premium specialites Lemon&Ginger. Den låg och ropade på mig så den fick följa med hem. Provsmakade en bit medan jag höll på med maten. Himmel, vad god den var!

Nu blir det kvällskiss och sen sovtajm.
Pussåhej!


Ett ljus i mörkret.